fredag 13 mars 2009

Humör

Han har ju alltid varit envis den lilla åsneungen, men nu har det liksom nått en helt annan nivå. Han drar fram köksstolarna till diskbänken, klättrar upp och vill hemskt gärna hjälpa till med disken. När hela köket liknar hela-havet-stormar och vi tycker att han har diskat färdigt skriker han som en gris. Han klamrar sig fast i diskborsten och stolen och när han till slut inser att han förlorat den här ronden flyter han ner på mattan som en blöt liten mask och gråter hjärtskärande. Det går inte att prata med honom eller försöka locka honom med annat kul, han bara måste få visa sitt missnöje över att vi tar bort den roliga leken. Misstaget vi gjorde idag var att låta honom börja diska precis innan läggdags. Dels var vi tvugna att avbryta lite för snart och dessutom var han trött och hungrig och blev därmed extra förtvivlad. Vi måste komma ihåg att påminna honom om det här när han blir tonåring.

1 kommentar:

Jennifer/Reyngirl sa...

Du skriver så underbart roligt! =) Jag kan riktigt se framför mej den blöta lilla masken =D